Fakta & Info

 

Tradition/historik

Hustimring har i drygt ett årtusende varit ett hållbart sätt att lokalt skapa en högt förädlad produkt av skogsråvaran och meningsfulla arbetstillfällen i vårt lands skogsområden.

DEN HITTILLS ÄLDSTA påträffade timmerkonstruktionen i världen har hittats på Svarta havets botten med datering till drygt 10 000 år före vår tidräkning. Man antar att tekniken med hus i liggande timmer kom till Skandinavien (och Centraleuropas skogrika bergsområden) från östra Europa under slutet av järnåldern även kallad vikingatiden. Hustypen blev vanlig i vår landsbygds barrskogsområden – ända till slutet av 1800-talet. De nordiska utvandrarna till Nordamerika tog huskonstruktionen med sig och den spred sig i USA:s nordliga stater och i Kanada – där flertalet nordbor slog sig ned – men tekniken kom att utvecklas lite annorlunda än i Norden. 
__Sågverkens och regelverkshusens genomslag i såväl Norden som Nordamerika medförde att intresset för timmerhus sjönk kraftigt under 1900-talets första hälft. Under århundradets andra hälft skedde en viss återhämtning, särskilt i Finland och Nordamerika men även i Sverige. Debatten kring ”sjuka hus” och byggkoncept som orsakade mögelbildning och hälsofarlig inomhusluft bidrog.

Om timmerhusets utvecklingshistoria de senaste årtiondena och FST:s roll i denna finns att läsa i  Timmerhusens sentida historia, och FSTs.

Timmerhuset och hållbarheten

BEGREPPET HÅLLBARHET har en ursprunglig och en modern betydelse. Timmerhuset ligger bra till i båda betydelserna.
Att hålla länge är den gamla betydelsen. Det finns byggnader timrade på 1200-talet som fortfarande är väl bevarade. Exempel är Granhults kyrka i Småland och en hölada i Nedre Gärdsjö vid Rättvik.
__Den fysiska hållbarheten ingår också i det moderna hållbarhetsbegreppet. Det innefattar även olika krav i fråga om resursförbrukning och miljöpåverkan i tillverkningsprocessen, energiförbrukning under drift/användning, hantering och återvinning av restprodukter samt påverkan på jordens klimat via växthuseffekten. Gör man den typen av totalbedömning får ett timmerhus byggt i grovt timmer mycket höga poäng.

Läs mer: Längst ned på sidan finner du Petra Ensjö Einarsons examensarbete ”Det traditionella timmerhuset i ett livscykelperspektiv” som pdf.

Klimatsmart att välja timmerhus

TIMMERHUSET med sina massiva träväggar är en klimatsmart lösning på både lång och kort sikt. Långsiktigt genom att binda kol på olika sätt och därigenom minska koldioxidutsläppen. Timmerhuset kan såväl utnyttja som parera årstidens klimatvariationer. Solstrålningen bidrar till sänkt elräkning under senvintern, våren och hösten. Sommartid är husen relativt svala. Den massiva träväggen bidrar till ett utjämnat och behagligt inomhusklimat.

Läs mer: ”Klimatsmart att välja timmerhus” 

Ett av Sveriges äldsta timmerhus finns i Älvdalen.

Kyrkhärbret i Älvdalen är dendrokronologiskt daterat till år 1285. Det är den tredje äldsta bevarade timmerbyggnaden i Sverige. I härbret förvarades tiondet från församlingen.
Foto: S Kallin

Olika typer av timmerhus

DEN STORA VARIATIONEN i design, stocktyp och tillverkningsteknik gör att det idag finns ett relativt stort antal varianter av timmerbyggnader. Bostadshus, fritidshus, fiskestugor, jaktstugor, garage, slogbodar, härbren, friggebodar, attefallshus – allt går att få timrat, för hand eller maskinellt. Den förbättrade privatekonomin hos många medborgare har inneburit att fritidshusen blivit allt större. Timmerhus är ett populärt val för sådana som satsar på ett stort fritidshus som senare i livet kan bli åretruntbostad.

Läs mer: På sidan”Timmerhus – typer och egenskaper” får du en koncentrerad översikt av utbudet. I den elektroniskt tillgängliga tidningen ”Timmerhus&Interiör” finner du en serie reportage som detaljerat speglar en stor del av variationen i hur man bebor och utnyttjar timringskonceptet. En reportageserie har också inletts på denna hemsida.

Kvalitetsnormer

FST HAR I SAMVERKAN med vår systerorganisation Norsk Laft, tagit fram kvalitetsnormer för såväl handtimrade som maskinellt/industriellt tillverkade hus. Normerna beaktas i hela tillverkningsprocessen – från valet av timmerträd i skogen till uppsättningen av stommen hos husköparen. De hustimrare som anammat normerna har erhållit s.k. q-märkning.

Läs mer: FST:s två pdf-filer med normer, de finns längst ner på sidan. 

Om tilläggsisolering av väggar

ISOLERING MED LÄTT HANTERBARToch billigt trämaterial – restprodukter i form av sågspån och hyvelspån (”kutterspån”) – var gamla tiders standardvarianter för isolering i regelverkshus och vid tilläggsisolering av timmerstommar. Dessa produkter var hygroskopiska d v s de kunde ta upp och lagra fuktighet som sedan avgavs under torrare förhållanden. Normalt satte man i väggen upp ett lager av vindpapp vars huvudfunktion var att förhindra drag men även att vara ångbroms. Risken för fuktskador var närmast obefintlig. Den största nackdelen med såg- och hyvelspån var sammansjunkningen av materialet (om man inte fyllde på).
__Sedan kom mineralullen (stenullen och glasullen) som inte är hygroskopisk utan kräver ångspärr. Plastfolie blev standard. För- och nackdelarna med mineralull vid väggisolering är väl kända.
__Under senare tid har moderna varianter av träfiberisolering – t ex cellulosafiber erhållen vid massaframställning eller pappersåtervinning – framgångsrikt börjat konkurrera med mineralullen. Dessa moderna träfibermaterial får erforderlig brandsäkerhet med hjälp av tillsatser, vanligtvis borpreparat. Flera leverantörer av cellulosafiber hävdar att deras hygroskopiska material inte kräver ångspärr, möjligen ångbroms. Man grundar sin rekommendation på ett par årtiondens praktiska erfarenhet. Mineralullstillverkarna har gått till attack mot inträngningen på marknaden.
__Det behövs mer kvalificerad forskning inom detta problemområde och sådan pågår. Till dess mera vetenskapligt grundad kunskap finns får vi basera våra val på den praktiska erfarenhet och den begränsade forskning som finns. För timmerhusköpare som värderar hållbarhetsaspekter högt kan FST vid tilläggsisolering av timmerstommar rekommendera moderna träfiberisoleringar med ångbroms och anpassad ventilation. Ju mera komprimerade dessa material är desto  mer närmar sig fiberisoleringen det massiva träets termiska och hygroskopiska egenskaper. Därför passar de också betydligt bättre än mineralullen för tilläggsisolering av massiva trästommar.

Läs mer: Bromsa och lagra energi med träbaserad isolering.
Tidningen Trä nr 2/2016

Energihushållningen

Sedan progressiva arkitekter på 90-talet och FST i början på 00-talet lanserade timmerhuset med den grova oisolerade väggen som ideal för ett komfortabelt och sunt inomhusklimat  – vi kan kalla det ”barväggskonceptet” – har bomyndigheten successivt skärpt kraven på energihushållning. Som slutmål och kulmen för denna skärpning finns nu, för hela EU, ”nära-nollenergibyggnaden” (NNE) år 2021 (se Boverkets hemsida).

DEN FÖRSTA SKÄRPNINGEN (2004) klarades i huvudsak med extra isolering i tak och golv samt val av välisolerade fönster och dörrar. Detta förutsatte i regel att timmerstommen var 190-200 mm tjock. FST skaffade sig kompetens som hjälpte husköparna att göra energiberäkningar i bygglovsansökan. Dessutom genomförde FST, med stöd av den byggtekniska kompetensen vid Högskolan Dalarna, år 2008-09 en undersökning av tolv nybyggda timmerhus. Dessa, som hade en geografisk spridning från Västergötland till Jämtland, termofotograferades och tryckprovades. Vi följde också husens energiförbrukning under ett helt år. Undersökningen (se FÖRDJUPNING nedan ”Studie av tolv timmerhus”) avslöjade några typiska brister, t ex läckage mellan stomme och tak, som tillverkarna uppmanades att beakta i sina 

framtida leveranser. Den gav också en bra grund för att analysera vilka åtgärder som är nödvändiga för att det önskvärda ”barväggskonceptet” även ska kunna användas i framtiden. Kunskapsgivande undersökningar av timmerhus gjordes kring denna tid även i Norge och vid dåvarande JILU i Jämtland.

DET MAN KOMMIT FRAM TILL är att man genom en kombination av åtgärder har stora möjligheter att kunna bygga timmerhus med relativt liten andel extra väggisolering av klimatskalet och ändå klara de hårdare kraven på energihushållning för åretruntbostäder. Åtgärderna innefattar t ex val av bergvärme, husets gestaltning och vädersträcksplacering samt återvinning av frånluftsvärme.

Fördjupning

HÄR FINNS NÅGRA dokument och sidor för att du lätt ska kunna se och ladda ner dem. Klicka på nedanstående länkar så visas respektive dokument i ett nytt fönster som ett PDF-dokument.

Klimatsmart att välja timmerhus.

Timmerhus – typer och egenskaper

pdf Kvalitetsnormer handtillverkning

pdf Kvalitetsnormer industriell tillverkning

pdf q-märkning

Examensarbete: Det traditionella timmerhuset i ett livscykelperspektiv

pdf En studie av tolv timmerhus

pdf Energianalys av timmerhus

pdf Energianalys av ett timmerhus med IDA ICE

 pdfTimmerhusens sentida historia, och FST:s