Foto: Bengt Ager

I slutet av 60-talet kom min familj över en obebyggd tomt på nordöstra Öland till ett överkomligt pris. Med tre barn i 10-15årsåldern och bara en löneindragare i familjen just då var familjeekonomin nätt och jämnt balanserad. För att välja hus till det blivande sommarstället besökte vi ett utställningsområde för fritidshus i Stockholms utkant. Där fanns bland alla regelvägghus ett maskinellt tillverkat knuttimmerhus som snabbt blev vår favorit.

Av: Bengt Ager.
Artikeln har tidigare publicerats i engångstidningen Bygga&Bo 2002 och reviderats 2016

VI FÅNGADES FRÄMST av den varma, rustika interiören präglad av den kärnfulla furans rödtoning, de grova åsstockarna och de spröjsade fönstren. Som skogsman fäste jag mig särskilt vid den senvuxna, kärnrika furans kvalitet med tanke på hållbarheten och underhållsbehovet,

 

Först en tunnväggig variant…

HUSTILLVERKAREN ERBJÖD ETT flertal varianter i storlek och alternativen tre, fem eller sju tum i väggtjocklek. Vi valde ett hus med 28 kvm boyta. Det svåra valet blev sedan tre eller fem tum i väggarna. Med tanke på ekonomin och att vi ju var helt inriktade på sommarvistelse borde väl tre tum räcka, tyckte vi. På Öland, med sina fina somrar. Så blev det.
__ Jag var själv med och satte upp huset, tillsammans med två gamla snickare från orten. På en vecka blev huset klart för inflyttning. Utvändigt laserade vi med ett brunt färgpigment. Inomhus fick väggarna vara ”naturell”. En enkel och till stor del självbyggd lillstuga med två sovplatser blev komplement.

HUSET KOM ATT infria alla våra förväntningar vad gäller mysighet, lätthet att underhålla, fröjd för ögat m m. Den nackdel som ganska snart kröp fram var att stugan under den flitigt lysande Ölandssolen ofta blev hemskt varm mot kvällen, särskilt den mot söder och väster exponerade storstugan. Däremot håller sig sovrummet, som ligger i stugans nordöstra hörna, relativt svalt. Vi fann också att stugan under kalla vår- och försommarnätter blev rejält utkyld fram på morgonen. I och för sig lätt avhjälpt med ett duntäcke eller en elradiator som kan ställas hos den lättfrusne – men ändå.

 

…och sedan en mera tjockväggig

I BÖRJAN PÅ nittiotalet tog vi ned ett hundra år gammalt 5½ tums timmerhus från Dalarna och satte upp på vår Ölandstomt.  Vi märkte då en påtaglig skillnad gentemot tretumshuset. Det ”nygamla” huset var betydligt svalare på kvällarna och mindre utkylt på morgnarna. Med detta facit i hand ångrar jag naturligtvis att vi 1968 inte skaffade fram de extra tusenlapparna som behövdes för femtumshuset.
__ Innerväggarna i vårt tretumshus från 60-talet har blivit mörkare, vilket i våra ögon bara gjort dem skönare. När det gäller ytterväggarnas vård har vi under de åren hunnit pröva modets växlingar när det gäller medel för träskyddet. Exempelvis föll vi i början av 80-talet för en nylanserad typ av plastfärg som vi trodde skulle ge en mot fukt skyddande hinna. Men den bidrog troligen till ett rötangrepp på en särskilt utsatt del av huset. Till slut fastnade vi för en form av tjärolja med linolja och terpentin. Den ger väggen en varm lyster och väggen själv tycks trivas med den. Och de släthyvlade och lättstrukna väggarna har hållit sig friska sedan dess. Vi använder tjäroljan på det gamla handtimrade huset också.

 

Året runt med sextums vägg

UNDER NITTIOTALET FICK jag ytterligare en erfarenhet av timmerhus. Min sonfamilj bodde under fem år söder om Trysil/Sälen i ett sextums handtimrat hus utan extra väggisolering. Det var en ca 60 kvm stuga på en liten gård i ett fint sydvästläge skyddad mot nordanvinden. I tak och golv 20 cm isolering. Huvudvärmekällan en braskamin med god kapacitet. Skön golvvärme i badrummet. I sovrummen ett par elradiatorer som sällan behövde användas – egentligen bara i småbarnens sovrum på ”ettan” under vintern.
__ Vid täta veckolånga besök under alla årstider fick jag möjligheten att uppleva det solida timmerhusets plusvärden i värmehushållning och inomhusklimat. Redan i februari kunde det under dagar med sol räcka med en ordentlig morgonbrasa i kaminen som enda eldningsinsats. Den av solen uppvärmda sydvästväggen på husets långsida bidrog sedan till att rumsvärmen i storstugan höll sig på tillräcklig nivå ända till det blev läggdags vid halvelvatiden. Att min nattuggla till son sedan oftast behövde en sen kvällsbrasa under den kalla årstiden, för att innetemperaturen skulle vara angenäm även under de första småtimmarna, är en annan sak.
__ Sommartid upplevde jag aldrig att inomhustemperaturen var obehagligt hög. Även under värmeböljor var huset relativt svalt ända fram till sena eftermiddagen och det gick sedan att ventilera bort den mesta överskottsvärmen kvällstid med bara öppna fönster.
__ Med dessa personliga erfarenheter av fritidshus i timmer och det jag lärt mig under senare års engagemang i utveckling av timmerhusbranschen kan jag som lekman – med vissa nyvunna fackkunskaper – ge följande tips till spekulanter på fritidshus.

Mina personliga tips

DEN SOM VILL HA ett fritidshus som (utan klimatanläggning) är relativt svalt under varma sommardagar och som samtidigt är någotsånär lätt att hålla värmen i vid vintervistelse bör välja timmerhus med minst sex tums (ca 15 cm) väggtjocklek. För att snabbt få upp värmen vid ankomsten till ett kallt och rått hus med den väggtjockleken bör man ha en vedkamin eller annan värmekälla med ganska hög effekt.
__ Handtimrat eller maskinellt timrat? Det är en kostnads- och smakfråga. Vad angår produktions- och driftskostnad gäller generellt att fritidshus i timmer är klart konkurrenskraftiga gentemot olika typer av regelvägghus. Det maskinellt timrade huset kostar normalt mindre än det handtillverkade. Den som väljer ett handtimrat hus köper tradition, hantverk och en – i många personers ögon – mera levande vägg.
__ Utseendemässigt finns ytterligare ett alternativ. De som tycker att den kärnrika brunrödvarma furan blir för mörk när den åldras kan välja gran som är ljusare och behåller sin ljushet bättre. Lasering bidrar till att bevara ljusheten.
__ Under mitt åttioåttaåriga liv har jag hunnit uppleva en stor variation i boende. Allra bäst har jag trivts och mått i timmerhus. Med ett förflutet inom skogsforskning och träförädling känner jag det också som både meningsfullt och priviligierat att idag få ägna en del av pensionärstillvaron åt modernisering och vidare utveckling av timmerhusbranschen. Så att flera kan få tillgång till den form av livskvalitet som boende i timmerhus medför och vi förädlar mer av vår fina träråvara inom landet.