Marken som den ser ut idag, efter omfattande markberedning. Foto: Stina Kallin

Jämför den stora bilden av tomten så som den ser ut idag, med den mindre bilden av den ursprungliga marken.

Text och foto: Stina Kallin
Artikeln har tidigare publicerats Timmerhus & interiör 3/2011

—Vi har kört dit närmare 300 lastbilslass med fyllnadsmassa, berättar Pär Höglund, som gjort jobbet. Tomten bestod av gamla inägor med mycket svartjord på. Först fick vi gräva undan allt det tills vi kom ner till den gamla sjöbotten, sen fick vi fylla upp alltihop igen. Under själva huset ligger fyllnadsmassa av bergmaterial, resten av tomten är utfylld med blandad massa av jord, grus och sten som kommer från andra byggplatser. Runt tomten löper ett dike som för bort allt vatten.

Tomten så som den såg ut när den var barnens smultronställe, före markberedningen.

DET VIKTIGASTE NÄR man ska bygga ett hus är att få marken att bli stabil och att få allt vatten att rinna bort från huset i alla lägen. Marken ska luta med tre centimerter per meter. Om marken är täckt med plattor kan lutningen vara något mindre. Man måste också räkna med att marken sätter sig under vintern, det är tjälen som gör att massan packas ihop.
__Behöver man ta bort massa från sin tomt så går den oftast att köra iväg massorna till andra byggplatser, och behöver man fylla ut kan man be att få massa från byggplatser i området. Då slipper man köpa sand och grus, nackdelen är att man kan få vänta på massor. Det man ska se upp med är vilken sorts massa man får. Vissa saker som t.ex. betongtegel, gammalt virke och asfalt får inte användas som fyllnadsmassa. I princip allt som är uppbrutet någonstans klassas som miljöfarligt avfall och ska deponeras.

Lill-Pär i sin grävmaskin. Den som tittar noga kan se att han är mån om den. Foto: Stina Kallin

Pär kan allt om markarbete och grunder med stor praktiskt erfarenhet, därför fick han bli vårt intervjuoffer till den här lilla artikeln om markarbete.

—Ovanpå bergmassan ligger ett lager singel med grovleken 8/16, säger Pär. Den grovleken är bäst mot kapillärbrytningen. Grövre singel gör att cellplastskivorna som läggs ovanpå singeln kan brytas sönder. Cellplasten isolerar från markkyla, och ovanpå den gjuter man en armerad grund av grovbetong. Cellplasten ska sticka ut utanför grunden med minst 60 cm.
—Det går även att göra ny grund till ett gammalt hus, berättar Pär. Gamla lador kan man lyfta och sen skickar man in lecabalkar i en fyrkant under stommen. Ofta får man lyfta en bit i taget. Sen fyller man med singel inuti ladan, lägger ut frigolit ovan på singeln och till sist gjuter man en platta med eller utan golvvärme. Om plattan är utan golvvärme blir priset för grunden c:a 1/3 lägre.
— Det blir ju billigare om man kan lyfta undan huset och göra en fristående grund, fortsätter han, men lador är ofta ihopbyggda med något annat och då är det omöjligt att flytta dem.
– En annan sak vi gör är att gräva rent runt hus med källare och sätta skivor av Isodrän mot grunden. Isodrän har funnits länge och fungerar bra. Plattorna gör så att kondenspunkten, (den punkt i väggen där den varma innerluften och kalla uteluften möts) flyttas ut från stenväggen och in i skivan. Fukten dräneras sedan ner i marken av skivorna. Det är bra att arbeta med Isodrän-grunder på vintern, då blir inte marken runt husen sönderkörd.

Vid planeringen av markarbetet ska man inte ha bråttom. Det ska vara både rätt årstid och rätt väder för de olika momenten. Ihållande regn eller tjäle som vägrar släppa taget kan förlänga tidsplanen. Även här lönar det sig att inte slarva. Det är bara att vänta in vädrets makter.
—Det finns hur mycket grävjobb som helst, berättar Pär. Det finns också många gökar som far runt o gör jobb utan att kunna något. Därför ska man skriva kontrakt på alla moment som ska göras. Det skyddar båda parter.

Isodränskivor runt en nybyggd grund av betong. Det finns flera olika tillverkare av skivor, men Pär är osäker på om alla har samma hållfasthet och använder därför bara ett beprövat märke.

Isodränskivor runt en nybyggd grund av betong. Foto: Stina Kallin