Lada blev snickarbod. Foto: Sven-Gunnar Håkansson

___

Jag flyttade till mitt fritidshus våren 2011 efter att ha byggt på fastigheten sedan 1987. År 1993 köpte jag en timrad hölada från en myrodling några km från byn. Ladan var delvis i dåligt skick men efter byte av bottenvarven så sattes den upp 1995. Ladan inreddes med en snickarbod som värms med en kamin hösten 2012. Ett uppvärmt grovutrymme för grövre sysslor behövs alltid i det kalla klimat vi lever i.

Av: Sven-Gunnar Håkansson
Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Åter nr 3-2016

Timret i ladan ströades upp luftigt på tomten. Foto: Sven-Gunnar Håkansson

TIMRET I LADAN ströades upp luftigt på tomten samma år som jag köpte den och fick en taktäckning av takrotet som takspånen varit spikat i. Spånen skottade jag bort med en spade vid rivningen vilket var enkelt då spikarna var mycket rostiga. Härbret i bakgrunden var mitt huvudboende fram till dess att nya huset stod färdigt hösten 2010.

PLATTAN FÖR UTHUSET göts sommaren 1994 och nästkommande sommar satte jag upp ladan. Ladan sattes upp på ett skift betonghålsten för att vinna takhöjd och komma upp en bit från omgivande marknivå.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson
Foto: Sven-Gunnar Håkansson

SYLLVARVET OCH ANDRA STOCKEN på hitre långsidan fick ersättas med nytt timmer. Som tur var revs en äldre bryggstuga samma år i byn där jag kunde få tag på friskt ersättningstimmer. Ersättningstimret syns rödfärgat i stommen. Nivån på tidigare läge mot marken för stommen framgår av de rötade ändarna på dörrgåtarna. Till höger ligger plattan för det kommande garaget.
___Knutskallarna på denna långsida var i mycket dåligt skick varför de kläddes in med knutlådor senare.

DEN RÖDA FÄRGEN bilades bort på ersättningstimret och ströks sedan med järnvitriollösning vilket syns som den mörkare ytan på nedre stockvarven. Dörren skoddes på med gammalt virke för att täcka dörröppningens nedre del. Ladan stod så här fram till hösten 2012 då jag inredde en snickarbod som kan värmas upp med en vedkamin. På en fastighet har man behov av ett uppvärmt grovutrymme vintertid där grövre snickeriarbeten m.m. kan utföras. Sommartid är det mitt bärrensningsutrymme. En plastfolie på betonggolvet skyddar mot blåbärsspill och med radiounderhållning får bärrensningen ta den tid det tar. Att rensa blåbär tar nästan dubbelt så lång tid som att plocka bären med bärplockare.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Notera knutlådorna på den hitre långsidan som täcker knutrader med skadade knutskallar. De var mest angripna på södervänd vägg. Knutlådorna har behandlats med järnvitriollösning samt därefter 1/3-delsblandning av tjära, balsamterpentin och linolja. Väggtimret på den södervända väggen har blivit vackert brunbrända. Övriga väggar har fått en jämn naturgrånad färg.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

ÅR 1996 KÖPTE JAG en full timmerbil med skadat timmer från skogsföretaget jag arbetade på. Av de block jag sågade tillverkades en stolpstomme som senare år 2007 sattes upp som det fritidshus där jag nu bor. Stolpstommen förvarades i ladan enligt bilden och där framgår hur gles ladans stomme var. Den nya inredda boden byggdes mot vänstra gavelväggen där virket ligger staplat.
__Springorna mellan stockarna tätades noga med tjärdrev innan vindpappen fästes på insidan av stockarna. Timmerväggarna var inte bilade på insidan varför det blir lite passningsarbete när man ska fästa det invändiga regelverket av stående 45x95 mm reglar. Mineralullen får man skära till så att alla håligheter fylls och när isoleringen tryckts på plats mellan reglarna avslutas det med att fästa vindpapp på reglarna. Därefter kan man spika innerväggen av liggande råspont.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

TAKPLÅTEN LADES PÅ reglarna utan kondensskydd vilket medförde att drevsnö och kondensvatten kunde lägga sig eller droppa på virket vilket skyddades med en ihopvikt presenning enligt bilden. När ladan byggdes om med en isolerad bod spikades kondensskydd av masonit på undersidan av takreglarna.

Ritning till bygglovsansökan för den isolerade boden samt installation av kamin. Till höger där trappan upp till loftet finns är det ett kallförråd där däck och annan utrustning förvaras. Som framgår av ritningen finns två breda dörrar på vardera långsidan av ladan vilket var vanligt på en hölada. Dessa breda dörröppningar byggdes igen med smalare dörrar. Jag behöll dörrarna på bägge sidor med tanke på om det är långt virke som ska kapas så öppnar man båda dörrarna.

MOT YTTERVÄGGEN REGLADE jag upp med 45x95 mm på insidan. Vindpapp mot timmerväggen och under råspontpanelen på insidan. Mot garaget har jag bara timmerväggen och mot kallförrådet reglades väggen med 45x95 mm. Som isolering i väggarna har jag mineralull och som bjälklagsisolering kutterspån. Bjälklaget utgörs av virke 45x195 mm. Innertaket består av råspont 21x95 mm och som täckning av bjälklaget samma råspont. All råspont som bildar ytor inåt boden hyvlades på godsidan (som är ohyvlad) för att få en slät yta som inte binder damm när den är målad. Vid arbete med snickerimaskiner bildas mycket damm som enkelt ska kunna sopas av väggar och tak.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Dörren in mot gårdssidan. Det är en vanlig friggeboddörr med glasruta som efter lite slöjdande i timmerstommen passades in med påsalning på bägge sidor av råspont. Ytterdörren hakas upp när boden används.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

De gamla dörrarna behölls som väderskydd av de nya dörrarna. Knutskallarna på denna sida var friska varför de kunde vara synliga.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Baksidans dörr med skorstenshuv på taket och monterade taksteg för plåttak.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Baksidans dörr används inte normalt varför jag gjort en särskild täckning där mot betongplattan. Fönstren är av typ Allmogefönster, 2-glas och fasta spröjs i ytterglaset.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Mellan betongstenen och syllstocken har jag lagt näver på syllpapp.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Inne i bilden med kapsåg och klyvsåg. När jag använder klyvsågen så öppnar jag dörren när det är långt virke. Dörren till kallförrådet syns till vänster om ytterdörren.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Arbetsbänk på bockar mot fönstret som vetter mot gården. Batteri till vedskotern på underhållsladdning.

Foto: Sven-Gunnar Håkansson

Motsatta hörnet med hylla och frysbox för blåbär, lingon, svarta vinbär samt hjortron. Frysboxen brukar fyllas varje år och det som inte går åt skänks till de som har fått slut på sina bär. De två arbetsbockarna vid fönstret används när det är dags för snickeriarbete.

Ett roligt inslag under färdigställandet av boden var en kohäger som dök upp en dag och föranledde ornitologer från hela Sverige att intressera sig för Lomsjö hösten 2012. Inslag i lokalpressen och SVT Västerbotten och Landet Runt.

Unik fågel på besök i Lomsjö

En ornitologisk sensation har dykt i Västerbotten. En kohäger som bara observerats totalt fyra gånger i Sverige mumsar nu loss på sork och mask i Lomsjö.
Ornitologer från hela landet har legat och spanat i byn mellan Åsele och Dorotea. Anledningen är naturligtvis kohägern, en fågel som vanligtvis håller till runt ekvatorn där den gärna sitter på ryggen på en noshörning. Men just det här exemplaret har förirrat sig upp till Lappland.
– Jag trodde först att det var något måsartat, men jag insåg att det var något annat, säger Sven-Gunnar Håkansson som bor granne med den nyinflyttade fågeln.”

Publicerat 7 november 2012 SVT