Det speciella med timmerhus är väggkonstruktionen av massivt trä. Den bygger på en tusenårig tradition i vårt land samtidigt som den uppfyller moderna krav på boendekomfort, säkerhet och miljöhänsyn. En global efterfrågan på timmerhus – i förening med ny träindustriell teknik och en mångfald av regionala traditioner – medför att utbudet av olika varianter av timmerhus idag är stort och ökande. Till husköpares vägledning ger vi här en koncentrerad översikt över begrepp och produktegenskaper för timmerhus i allmänhet samt olika konstruktions- och husvarianter.

DET SOM GÖR DEN massiva träväggen intressant, i jämförelse med främst ”lätta” regelverkskonstruktioner, är bl a följande:

• Man kan utnyttja träets förmåga att lagra värme (höst, senvinter, vår) och kyla (sommartid) till gagn för energihushållningen och inomhusklimatet
• Inomhusklimatet och träkänslan bidrar till hög upplevd komfort och trivsel
• Mycket lång hållbarhet, de äldsta bevarade timmerbyggnaderna i vårt land är ca 800 år
• Ligger i linje med kretsloppstänkande och användning av inhemsk, förnyelsebar råvara, med låg andel av material som kräver särskild miljöhantering
• Knutarna låser och stabiliserar väggkonstruktionen, vilket bl a gör att timmerhus bättre motstår orkanvindar (och jordbävningar) än konventionella regelverkshus

Hus- och väggtyper – rika valmöjligheter

Handtimrade hus

HANDTIMRADE HUS TILLVERKAS idag alltmera med motordrivna handverktyg. Därigenom sänks produktionskostnaden samtidigt som det tunga arbetet underlättas. Det går dock fortfarande att få timmerhus som i alla moment tillverkas med gamla tiders handverktyg men det blir naturligtvis dyrare. I Skandinavien blockas timret genom att det rakskärs på två motsatta sidor, genom sågning eller fräsning. På över- och undersidan behålls stockens avsmalning och man timrar enligt topp-rotmodellen d v s varannan stock vänds så att toppände vilar på rotände och tvärtom. Man kan få väggar där timmerstockarna har kvar sin naturliga böj eller har rakfrästs (med bibehållen avsmalning), det senare för att snabba upp produktionen.

Den traditionella väggtjockleken i handtimrade hus har varit kring 14-15 cm (5½ tum). På 1970-talet började man tilläggsisolera bostadshus med sådana timmerstommar. Det gällde såväl nybyggnationer som gamla timmerhus.

Genom generell tilläggsisolering av alla väggytor i klimatskalet missar man det mesta av den rena massivträväggens möjliga fördelar med värme/köldlagring, ”träkänsla” och behagligt inomhusklimat.
Därför satsar allt flera timmerhusköpare på ca 20 cm tjocka timmerväggar, med kompensationsisolering i tak och golv, välisolerade fönster och ett energisnålt uppvärmningssystem, allt för att klara byggnormernas krav på energihushållning och u-värden för åretruntbostäder. Invändig väggisolering sker endast i våtutrymmen och kök.

Vår ökade levnadsstandard har inneburit att fritidshusen vuxit i storlek och blir alltmera komfortabla. En golvyta på 80-100 kvm är nu vanlig. Tanken att bosätta sig där året runt på äldre dar finns hos många. Några krav på energihushållning finns inte för fritidshus – ännu inte kanske man ska tillägga. Till väggarna väljer man ändå oftast minst 15 cm tjockt timmer för att få ett behagligt inomhusklimat och för att själv kunna energihushålla lättare den dag man flyttar dit mera permanent.

Vid handtimring timrar man normalt upp stommen hos tillverkaren, plockar ned den och monterar åter upp den på husköparens tomt. Idag är det blockade timret i regel torkat i ugn innan tillverkaren sätter igång timringen. Det innebär att man lättare kan undvika att få med stockar som är vridningsbenägna. Tunga takkonstruktioner bidrar till maximal täthet i timmerväggar.

Maskinellt tillverkade timmerhus