Stilguide dörrar

Dörrar är viktiga, de har personlighet och ger din gäst en känsla för ditt hus.Varje dag ska du umgås med din dörr, så det är viktigt att den ger dig bra vibrationer.

Illustrationer och text: Stina Kallin
Artikeln har tidigare varit publicerad i
Timmerhus & interiör nr 2-2011,
reviderad 2016

 

DET HÄR LÅTER ÖVERDRIVET, men faktum är att ytterdörren kan dra ner eller höja hela intrycket av ditt hus. En dörr kan vara billig, dyster, och prålig. Att den ska harmoniera med det övriga huset är självklart för många men det är inte helt lätt att välja dörr. Utbudet av dörrar i olika stilar är stort.
__ Det här är en enkel stilguide för dig som ska välja dörr till ditt hus. Vi har plockat fram exempel på olika dörrar ur sortimentet hos några svenska tillverkare. De är alla byggda med modern teknik och ska hålla för svenskt klimat. Glöm inte när du köper dörr att även be tillverkaren om hjälp att hitta matchande foder och beslag till dörren, det är minst lika viktigt som själva dörrbladet. 
__ I den tidigare versionen av artikeln angav vi pris och tillverkarens namn, nu visar vi endast bilderna som exempel eftersom informationen kan ha blivit inaktuell. 

 
En trävilla från slutet av 1800-talet. Akvarell: Stina Kallin

I OCH MED INDUSTRIALISMEN började det byggas villaområden i anslutning till städerna. Man fick tillgång till maskinhyvlat virke. Äldre hus kläddes med panel eller putsades och snickarglädjen frodades. 
__ De här villorna och äldre hus klär  i pardörrar. Dörrar med speglar och profilerade lister som ger djupeffekt runt speglarna harmonierar väl med husen. Vill man ha en dörr som håller kylan ute ska man välja en ny dörr hellre än att köpa en begagnad.

Vänster till höger: Enkeldörr som ser ut som en pardörr. Därefter fyra klassiska pardörrar lämpliga för äldre hus från slutet av 1800-talet.

Längst till vänster en enkeldörr som kan vara ett alternativ om det inte finns plats för en pardörr. Därefter en modern pardörr med frästa speglar, profilerade lister och blyinfattat glas. Nästa dörr har helfransk listning, 2-glas isollerruta och är handmålad i tre olika kulörer. Observera de matchande fodren runt dörren och överljuset. Pardörren helt i furu är helfransk och har ett överljus som släpper in dagsljuset i en mörk hall. Den röda pardörren har halvfranska speglar, färgade glas och äkta kittad tunn spröjs.

En nationalromantisk villa från början av 1900-talet. Akvarell: Stina Kallin

I ENGLAND BILDADES en rörelse kallad Arts & Craft som var en motreaktion mot industrialismen. I Frankrike uppstod Jugend-stilen som också hyllade hantverket och det naturliga. Organiska, böljande former utan symmetri och mönster inspirerade av naturen var högsta mode. I Sverige omtolkades det här till en något stramare stil som gärna korsades med inhemsk Nationalromantik. Husen som byggdes var ofta höga med spetsiga tak. Materialen var tunga och robusta av timmer och sten. De här husen massproducerades inte och är därför ovanliga, men intressanta. 
__ Hus i nationalromantisk stil bör ha panelklädda dörrar som anknyter till äldre dörrtyper. Om man väljer dörr till ett hus i jugendstil bör man försöka hitta något med en rundad form eller stiliserat växtornament som knyter an till husets dekor eller linjer.

Den vänstra dörren är helt handskuren i antik stil. Den högra anknyter till äldre uthusdörrar av panel.

Till vänster en dörr med handskuren, kraftigt profilerad panel i antik stil. Dörren till höger ser ut som en gammal uthusdörr av panel, men har ett homogent ytskikt av modernt material utan skarvar och ett litet ljusinsläpp.

Om man vill anknyta till jugendstilen kan man välja en klassisk dörr med någon rundad eller böljande form

De här dörrarna fungerar i ett hus i svensk jugendstil. De är klassiskt strama men har båda någon rundad form.

I BÖRJAN AV 1920-talet blev jugend och nationalromantik passé. Arkitekterna valde att blicka bakåt mot antiken och renässansen för att få inspiration. Resultatet blev hus i ljusa färger med större fönster och sadel- eller mansardtak. Ornamenten hämtades från grekiska tempel, svenskt 1700-tal och svensk empire. Staten hjälpte till genom att publicera ritningar till villor i den här stilen. Dörrar och förstukvistar utformades mycket noggrannt och det var nu man började göra de första dörrarna som liknar dagens med en ram av virke som täcktes av skivmaterial och sedan dekorerades med lister utanpå skivan. Dörrarna hade ingen isolering, istället hade man en kallfarstu innanför ytterdörren. Runda fönster och elektrisk ytterbelysning med stora klotformade kupor var en nyhet.

En nyklassisk villa från början av 1900-talet. Akvarell: Stina Kallin

De här dörrarna passar alla till hus i klassicistisk stil. Den vänstra har något av allmoge över sig, de följande två har dekor som påminner om antika pelare. Den gröna dörren är glatt fantasifull, det är bara den översta rutan som har glas. De två längst till höger är byggda i FST-märkt mahogny respektive teak.

Ett urval dörrar i klassisk stil.
Funkisen slog igenom med buller och bång på 1930-talet. Akvarell: Stina Kallin
Dörrar som passar i ett funkishus. Akvarell: Stina Kallin
Prefabvillorna ökade lavinartat under 1970-talet. Akvarell: Stina Kallin

FUNKTIONALISMEN KOM TILL Sverige i samband med Stockholmsutställningen år 1930. Man skalade bort all dekor och lät husets inre funktioner styra fasadens utseende. Man ville ha ljus och rymd, rena och lättarbetade bostäder. Nytt var de stora fönstren som gärna placerades över husets hörn och balkongerna som tycktes sväva fritt. På rena funkishus sitter fönster och dörrar inte symmetriskt. Alla fönster kan ha olika storlek och form. Det gör att man kan välja en dörr med mindre traditionell utformning utan att det blir fel. 
__ Funktionalismen kom så småningom att vattnas ner och övergå i svensk folkhemsarkitektur. Små villor byggdes i planlagda bostadsområden. Under 50- och 60-talet övergick man till enplansvillor i tegel eller puts med perspektivfönster och assymetriska eller uppbrutna huskroppar. Staten garanterade billiga lån för bostadsbyggande och de första husfabrikanterna började tillverka monteringsfärdiga hus. Många kommuner planerade villaområden där likadana villor i långa banor, s.k. kedjehus, byggdes och såldes till privatpersoner. Under 70-talet mer eller mindre exploderade villabyggandet. Gemensamt för alla de här villorna är att de ofta har helt täckta dörrar med ett s.k. sidoljus. 70-talets villor är kanske inga arkitektoniska höjdare. De har ofta perspektivfönster under en djup takfot, stor takvolym och en gavelbalkong indragen under taket. En modern dörr kan pigga upp ett sånt här hus betydligt.

En dörr med sidoljus kan ersättas med en dubbeldörr. Dagens teknik ger möjlighet till stora glasytor.

UNDER 80-TALET började hustillverkarna ta upp modeller med klar retrokänsla och namn som ”Sörgården” eller ”Roslunden”. De husen har vi valt att lämna därhän.
__ Under slutet av 90-talet började det dyka upp postmodernistiska villor med öppna planlösningar och huskroppar i olika materialkombinationer som puts och timmer eller tegel och liggande panel. Pulpettak och assymetriskt placerade fönster blev populära. Dörrtillverkarna förfinade sin teknik och började tillverka dörrar med god isolationsförmåga och helt nya former. 

IDAG KAN MAN SÄGA att det finns många olika trender och stilar att välja mellan för den som ska bygga eget hus och väl är väl det. De flesta dörrtillverkare har samlat sina produkter i olika grupper för att hjälpa kunderna att välja. Utbudet är stort, fantasifullt och det finns alla möjligheter att få en dörr som passar just din person.

"Nymodernism" kan man kalla det här, eller kanske "giraffstall"? Akvarell: Stina Kallin
Exempel på personliga dörrar som kan passa i en modern villa.